MOXABRÄNNING

Ingen akupunktör kan ge fullständiga behandlingar utan att använda sig av moxa. Akupunktur och moxa  hör så intimt samman, att den kinesiska benämningen för akupunktur,  針灸 (zhēnjiǔ), betyder just ”akupunktur och moxabränning”.

 Moxabränning är en terapiform där man behandlar akupunkturpunkter med värme istället för att sätta nålar. Avsikten är att värma och liva upp flödet av qi i kroppen och/eller att skingra vissa sjukdomsframkallande faktorer.

Moxa tillverkas traditionellt av torkade blad från örten gråbo (Artemisia) och finns som lösmoxa eller ihoppackat till cigarrliknande stavar. Man bränner örten på eller i närheten av huden.

Vid direkt moxa formas små koner av lösmoxa som sätts direkt på huden och tänds på. De plockas bort innan huden bränns.

Vid indirekt moxa används moxastav. Den glödande änden på örtcigarren cirkuleras några centimeter ovanför akupunkturpunkten tills huden blir röd och värmen sprider sig ner i vävnaden. Man kan också sätta moxa på en nål och låta värmen sprida sig ner i vävnaden genom nålen.

Som patient upplever du skön värme, antingen lokalt eller längs delar av en meridian. Moxabränning värmer på djupet och utstrålar en specifik frekvens av rött ljus som också tas upp av vävnaden och har läkande effekt.

Moxabehandling kan vara effektivt vid t ex vid vissa typer av smärta, utmattningssyndrom, matsmältningsstörningar  eller som förebyggande behandling mot förkylning. Det kan också användas för att i slutet av en graviditet få ett foster som ligger i sätesbjudning att vända på sig så att det kommer med huvudet ner.

Moxa passar dock inte alla. Vid vissa tillstånd, särskilt då hetta är involverat, kan det vara direkt skadligt med moxabränning.

Nackdelen med traditionell moxa är att det bildas rök som har väldigt speciell lukt. Många akupunktörer väljer därför att istället använda sig av luktfri moxa (som bildar värme och rött ljus som ska efterlikna det från gråbo) eller värmelampa.